Hälsningar från ett grått och trist Finland. Ändå har min dag varit riktigt lyckad. Först jobbade jag (och tänkte hosta ihjäl mig på kuppen) och sedan hoppade jag i bilen och for och hälsade på min älskade och mycket saknade milipojk. Har inte sett honom på ca17 dagar. Outhärdligt. 

Mot middagstid for jag med Nea på Strampen där vi nästan grät glädjetårar över matens smaskighet. Such mys. Such food. 

Nu ska jag ställa lite inför morgondagen då det står café-skift på schemat. Vad som sker kvällstid är fortfarande oklart. Men pågrund av HFH kan det hända att jag tillbringar helgen i horisontellt läge i valfri soffa.